söndag, juni 18, 2006

Telefonen ringer ut en sista signal, jag öppnar dörren och...

Du känner inte igen mig men det är inte ditt fel.
Om du bara tittar riktigt noga så kanske?

Kanske, kanske inte! det var ju bara för att jag
inte skulle vara så himla förutsägbar (...)

Lämnade ledtrådar lite här och var på internet
men antingen så såg du dem inte eller så brydde du dig inte om att följa upp dem.

Jag var som en suddig overheadbild eller en powerpointpresentation där de skrivit med grön text på grön bakgrund och det är ju inte så lätt att läsa. Jag är inte oläslig, eller svårläst, bara oläst. Som Gabriel Gräslök som skriver så gräsligt, brevet han skrev det är inte läsligt. Usch vilket brev! sa fröken och rev, brevet som Gabriel Gräslök skrev. Minns du den versen från din ABC-bok? Nåja, det gör det samma för när du tittar på mig så känner du inte igen mig och det är inte ditt fel.

2 kommentarer:

Anonym sa...

kan det vara för att du klippt av dig din hockeyfrilla som ingen känner igen dig kanske?! :)
och grön text på grön bakgrund är en hit.. vi kan tacka nicklas för att han lärde oss hur man INTE ska göra en powerpointpresentation :)

Bad Boy HJ sa...

Jag är inte oläslig, eller svårläst, bara oläst.

oooh, väldigt fint skrivet, det ska jag citera nån gång. Det där går att koppla till många saker, att tolka på olika sätt. Min första tanke är en rädsla för det nya, det okända, det obekväma.