Art Theatre Guild
http://www.midnighteye.com/features/underground_atg.shtml
Shuji Terayama
http://www.ubu.com/film/terayama.html
Toshio Matsumoto
http://www.ubu.com/film/matsumoto.html
Tadanori Yokoo
http://www.ubu.com/film/yokoo.html
Visar inlägg med etikett filmhistoria. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett filmhistoria. Visa alla inlägg
fredag, juni 15, 2007
lördag, augusti 19, 2006
Kure Kure Takora
Kure Kure Takora
"Ge mig Ge mig Bläckfisk" var en ny typ av japanskt barnprogram som sändes 1973-74 i 250 st tre minuter långa episoder. Konceptuellt påminner serien om Bananer i pyjamas och Teletubbies men stilistiskt inte helt lite om varanteaterns Farbror vattenmelon.
Farbror vattenmelon och hans vänner
Huvudpersonen är en röd bläckfisk som har en omättlig törst på olika saker i sin omgivning. Surrealistisk, hypnotisk, vansinnig! Självklart sevärd.
Kure Kure Takora på YouTube
fredag, juni 24, 2005
Now devils (nu jävlar...)
Handlade med Robert inför midsommarmiddag, pizza i solskenet med Lars och Maria, slutligen film med Lars:
Ken Russels The Devils, filmen som gav upphov till den smått osannolika genren nunsploitation, dvs. besatta sextörstande nunnor som hittar på ofog. Intressant med snygga kulisser och shysst skådespel men visst känns storyn lite uttjatad med person som plågas av kyrkan (för statens räkning) för sina åsikter men vägrar erkänna sin påstådda skuld och dör martyrdöd.
Jaja, laddar inför cykeltur på ven imorrn (m. familj) och jordgubbar med Robert & Hansson (och kanske Lars?)
Ken Russels The Devils, filmen som gav upphov till den smått osannolika genren nunsploitation, dvs. besatta sextörstande nunnor som hittar på ofog. Intressant med snygga kulisser och shysst skådespel men visst känns storyn lite uttjatad med person som plågas av kyrkan (för statens räkning) för sina åsikter men vägrar erkänna sin påstådda skuld och dör martyrdöd.
Jaja, laddar inför cykeltur på ven imorrn (m. familj) och jordgubbar med Robert & Hansson (och kanske Lars?)
söndag, mars 27, 2005
Film under japanskt 60-tal - en snabb översikt
Detta är delar ur ett brev jag skickade till min vän bellmondo för någon vecka sedan. Jag hoppas den kan vara av intresse även för dig. Det är som titeln antyder en snabb genomgång av filmscenen under det japanska 60-talet.
Kronologi/Struktur:
- Auteurerna lämnar över (till:)
- Japanska nya vågen
- (&) Exploitationfilmen
AUTEURERNA
Många av de filmskapare som blivit berömda och allmänt erkända under 40-
och 50-talet gjorde några klassiska filmer under 60-talet.
Mizoguchi hade lagt karriären på hyllan och även Ozu var i uttågande:
Floating Weeds (1959) och Ohayo (1959) är kanske de mest välkända, men
även Late Autumn (1960) är mycket sevärd.
Kurosawa hade en förhållandevis liten 60-talsproduktion med endast
Onda män sover gott, Yojimbo, Sanjuro, Himmel & Helvete, och Rödskägg,
Du har säkert sett dem, samtliga är nämligen filmklassiker.
Kobayashi gjorde tre mycket starka filmer under 60-talet: Harakiri, Uppror och Kwaidan.
Med risk för att jag glömt någon av de mest uppenbara övergår jag snabbt till,
JAPANSKA NYA VÅGEN
I början av 60-talet kanske t.o.m. lite innan vitaliserade japan sin filmindustri och satsade på filmer som tilltalade den framväxande ungdomskulturen. Svärdfajtarfilmer blev åter på modet, tillsammans med kriminalthrillers och dyl. I sammband med detta tillät man en ny generation försöka göra film. Snubbar som Oshima, Yoshida, Teshigahara och Imamura gjorde under 60-talet sina första filmer. De nya filmskaparna blev snabbt indepenentfilmare och riktade som sina nya-vågen förebilder i frankrike en skarp kritik mot den kommersiella filmen och det rådande samhället. Särskillt sevärda är Teshigaharas filmatiseringar av Kobo Abes litteratur (jag vet inte om han är bekant, var tilltänkt nobelpriset innan Oe snodde åt sig det) ex. Woman in the Dunes och Face of Another. Oshima har jag tyvärr inte sett mycket men tvekar inte om att det du kommer över är intressant. Även Suzukis yakuzarullar från 60-talet är klassiska, Mannen från Tokyo och Märkt för mord. Imamura känner du säkert till, guldpalm i Cannes för Ålen och sågs senast med sin udda del i episodfilmen September 11. Beträffande hans sextital se: The Pornographers.
Detta leder oss inte helt osökt in på nästa stora del av japanskt 60-tal,
EXPLOITATIONFILMEN
Tidigare tabubelagda ämnen, våld, prostitution och pornografi porträtterades frikostigt av nya vågen-filmarna. Dessa institutionaliserades sedan av den uppkommande våg av exploitationfilm som senare även introducerade element som monster och sci-fi. Tyvärr är jag ganska obevandrad just inom denna del, men vad beträffar influenser på senare filmskapare kan ju nämnas Female Convict Scorpionserien som ju direkt influerat Tarantinos Kill Bill där han t.o.m snott seriens ledmotiv till sitt soundtrack. Female Convict Scorpion: Jailhouse 41 och är seriens andra del är riktigt sevärd. Som övriga exempel på exploitationfilm finns Kinji Fukasakus (Battle Royale-snubben) gedigna filmproduktion.
EDIT: Blind Beast, en japansk exploitation från 1969 om en blind massör som kidnappar en modell sågs idag - riktigt schysst!
Kronologi/Struktur:
- Auteurerna lämnar över (till:)
- Japanska nya vågen
- (&) Exploitationfilmen
AUTEURERNA
Många av de filmskapare som blivit berömda och allmänt erkända under 40-
och 50-talet gjorde några klassiska filmer under 60-talet.
Mizoguchi hade lagt karriären på hyllan och även Ozu var i uttågande:
Floating Weeds (1959) och Ohayo (1959) är kanske de mest välkända, men
även Late Autumn (1960) är mycket sevärd.
Kurosawa hade en förhållandevis liten 60-talsproduktion med endast
Onda män sover gott, Yojimbo, Sanjuro, Himmel & Helvete, och Rödskägg,
Du har säkert sett dem, samtliga är nämligen filmklassiker.
Kobayashi gjorde tre mycket starka filmer under 60-talet: Harakiri, Uppror och Kwaidan.
Med risk för att jag glömt någon av de mest uppenbara övergår jag snabbt till,
JAPANSKA NYA VÅGEN
I början av 60-talet kanske t.o.m. lite innan vitaliserade japan sin filmindustri och satsade på filmer som tilltalade den framväxande ungdomskulturen. Svärdfajtarfilmer blev åter på modet, tillsammans med kriminalthrillers och dyl. I sammband med detta tillät man en ny generation försöka göra film. Snubbar som Oshima, Yoshida, Teshigahara och Imamura gjorde under 60-talet sina första filmer. De nya filmskaparna blev snabbt indepenentfilmare och riktade som sina nya-vågen förebilder i frankrike en skarp kritik mot den kommersiella filmen och det rådande samhället. Särskillt sevärda är Teshigaharas filmatiseringar av Kobo Abes litteratur (jag vet inte om han är bekant, var tilltänkt nobelpriset innan Oe snodde åt sig det) ex. Woman in the Dunes och Face of Another. Oshima har jag tyvärr inte sett mycket men tvekar inte om att det du kommer över är intressant. Även Suzukis yakuzarullar från 60-talet är klassiska, Mannen från Tokyo och Märkt för mord. Imamura känner du säkert till, guldpalm i Cannes för Ålen och sågs senast med sin udda del i episodfilmen September 11. Beträffande hans sextital se: The Pornographers.
Detta leder oss inte helt osökt in på nästa stora del av japanskt 60-tal,
EXPLOITATIONFILMEN
Tidigare tabubelagda ämnen, våld, prostitution och pornografi porträtterades frikostigt av nya vågen-filmarna. Dessa institutionaliserades sedan av den uppkommande våg av exploitationfilm som senare även introducerade element som monster och sci-fi. Tyvärr är jag ganska obevandrad just inom denna del, men vad beträffar influenser på senare filmskapare kan ju nämnas Female Convict Scorpionserien som ju direkt influerat Tarantinos Kill Bill där han t.o.m snott seriens ledmotiv till sitt soundtrack. Female Convict Scorpion: Jailhouse 41 och är seriens andra del är riktigt sevärd. Som övriga exempel på exploitationfilm finns Kinji Fukasakus (Battle Royale-snubben) gedigna filmproduktion.
EDIT: Blind Beast, en japansk exploitation från 1969 om en blind massör som kidnappar en modell sågs idag - riktigt schysst!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)