Surrealism

Jag har som uppgift i informatiken att designa om iPodens gränssnitt. Jag undrar vilken av mina två nyköptaste böcker "Användbarhet i praktiken" eller "Surrealism" som ger mest vägledning här? Max, vad tror du förövrigt om Surrealismen som nästa veckas tema?

Jag inleder med en remix av Inga Borgs Plupp och lodjuret, med anledning av bästa upptäckten. Håll till godo!

He turned the water into wine

Hoppfullhet, inspiration och väder.
Så skapade jag min värld.

Reaktion!

Hur väl besvor inte gårdagens blogginlägg verkligheten? (förtydligande: Verklighet, jag besvärjer dig att forma dig efter min vilja, m.a.o. det blev som jag önskade) Jag har en nästan kuslig precision i fingrarna.

Och du fick mig att för första gången låta bli att dansa under Hidden Cameras - Ban Marriage. En enastående upplevelse naturligtvis! Jösses!

Livet

Ingredienser: inspiration, respiration, frustration. Samvete och tålamod. Så går jag på fest.

Jag går på fest i Lund, sen åker jag till Malmö.

Huden skälver för jag är lite sjuk. Allting blir som jag tänkt mig, det är ju bra men lite förutsägbart. Jag vill träffa dig igen, säg kan vi inte ses?

Den aristokratiska förfiningen

Bedövad, berövad både pengar och medvetande kände jag mig som en fainting goat när käkkirurgen gjorde sina ingrepp.

Kanske inte så pinsamt trots allt, det är ju en naturlig del i min aristokratiska förfining! därav dagens rekommendationer.

Litteratur: Vårsnö av Yukio Mishima. Svindlande, men ack så finkänsliga äventyr i den japanska överklassen.

Film: Madame de... av Max Ophüls. Den dekadenta adelns eviga spel med varandras känslor tar ut sin rätt i detta finurligt komponerade drama. Hög svimfaktor!

Musik: India Song. Ledmotiv till filmen med samma namn och speglar fullständigt sinnebilden av aristoktratin.

Öppet brev till dig

tja bruden, wazzup?

längesen jag hörde, vad är nytt och hett? kan du förutsäga några trender för i vår? lund är som vanligt på gott och ont, nu har iaf filmstudion börjat igen (rulez!) men annars segar jag på med mina små projekt. jag förutspår väder och vind och mycket vardaglighet för det kommande året.

Ciao!

Vive L'Amour! (encore?)

Rastlöshet? Spänd förväntan! Jag gjorde upp intensiva planer för oss två.
Som om jag föll nedför ett träd och förutsåg gravitationens anstundande implikationer.
Ett öronbedövande ljud. Istället satte jag mig ner i tysthet och log. Du stod och läste mina tankar för du log också. Jag tänkte: Du är snyggast i hela världen. Jag hoppas Sverige vinner i finalen.

Tack!

Vive l'Amour!

Idag blev jag kär! Kombinationen av internetsurfande och bearbetning av gårdagens intryck ledde till en plötslig visshet. En svag känsla av melankoli följde mig sedan mellan ICA Satelliten och hemmet.

Hidden agenda

Genom att definera ett syfte för sin blogg ger man vägledning åt läsaren,
men förlorar samtidigt lite av den dynamik som det luddiga begreppet blogg innefattar. Om inget annat anges (och även då annat anges) kan man anta att syftet med bloggen är att mytologisera den egna personen. Så är även fallet med Mitt dåliga minnes fantasi. (Om det någonsin rått några tvivel om den saken alltså.)