Förvandlingen

Om det fortsätter så här kommer den populäre diktaren Elias Westerberg att bli zombiefierad innan sin tjugofyraårsdag. Hans sinne vittrar bort och hans fysiska uppenbarelse förmultnar. Själen svävar iväg till en annan planet där mycket små män krossar hans trancendentala väsen som om det vore av glas. Kvar blir den stekande, svällande kroppen. En svag konstruktion.

En plats i solen

Så semestrade vi mellaneuropa under en vecka i det stora krigets tecken.
Lund-Kolding-Bremen-Brugge-Ypres-Peronne-Bruxelles-Lund.

Otto DIX

Emil NOLDE

(1914-1918 stod mord på agendan i Europa. Högfärdiga generaler kommenderade ner miljontals soldater i skyttegravarna. Att vara Avant-Garde i dess mer militära betydelse var det samma som en dödsdom. I slutet av kriget hade inte en enda förkrigskonflikt nått sin lösning.)

Nu är mellaneuropa industri och politik. Anakronistiskt utmejslade stadskärnor där vi kan känna den europeiska gemenskapen. Tjugotre i frontlinjen för det nya, hade för nittio år sedan inneburit en kula i huvudet eller en amputerad arm. För sextiofem år sen bombdåd, motståndsrörelse och död. Ligger jag begraven på en av den många minneskyrkogårdarna som klär den centraleuropeiska landsbygden? Näppeligen!

Vem kan minnas dem?

Jag flyger i fantasins flygplan över de åkrar och fält där miljontals stövlar trampat och snavat mot sin död. Under fem år i början av nittonhundratalet sög vi allt vi kunde ur naturen. Den svarar med att helt utplåna vår historia. Sen blodas marken på nytt. Det är ett nytt världskrig, men det är en annan historia.

Åter i Lund. Det är sol så man nästan smälter bort. I mina nya glasögon reflekteras ljuset och kastar ljungande blixtar mot den välkända arkitekturen. Likt Godzilla förintar jag min omgivning. Jag glömmer. Jag fantiserar. Jag håller mig passiv.


Rekommenderade danskar: Carl Theodor Dreyer (film), Kaj Munk (drama), Christian Poulsen (fotboll)
Rekommenderade tyskar: Otto Dix (konst), Emil Nolde (konst), F.W. Murnau (film)
Rekommenderade belgare: Marnix Gijsen (litteratur), Hergé (serier), Edgar P. Jakobs (serier)
Rekommenderade fransmän: Moebius (serier), Saint-Exupéry (litteratur), Gustave Moreau (konst).

Vad som händer sen

Det blåser in över våra döda stränder. Låt saltstänkta klippor vittra sönder under oss. Där vi faller till havets botten. Och hur isen genast sluter sig över våra kroppar. Vi är bevarade, i säkerhet, blott en årstid innan bottenfruset vatten tinar upp och vi spolas undan. Vidare med strömmen och ut i världshaven.
Här driver vi i åratal. Formas av salt och sten, löses upp. Vi tillhör vattendjuren, och de tar från oss vad de behöver. Omättliga, kräver de mer än vi kan undvara. Du liknar ett träd som fällt sina löv, jag en handdocka som lekts sönder innan den blev färdig.
Så en morgon rinner vattnet plötsligt undan och vi befinner oss på land. Vår nyfikenhet inför den nya kontinenten vet inga gränser. Men istället påbörjas en mycket långvarig sedimentering. Lager på lager av lera och grus regnar över oss. Stelnar, pressas samman, konserveras. Stelnar, pressas samman. Pressas samman.
Nu tillhör vi de små underjordiska djuren. De är hårda men rättvisa med vad vi är skyldiga dem. Våra existenser fördelas noggrannt och jämnt över kubikkilometer jordskorpa. När jorden skälver, spricker upp och plötsligt får nytt liv, tar åtskilliga liv, smulas sönder, vänds och sprids. En del av oss glider tillbaka ner i havet. En del av oss sjunker undan. En del av oss blåser bort.