Before I had status and before I had a pager

Min forskning kommer nu huvudsakligen att inrikta sig på status.
Studierna fokuserar på symbolers signifikans och konsumtionsmönster hos diverse habitus.

Omordern teknik är nog det lustigaste i sammanhanget.
Mina teorier presenteras inom kort.

En robots reseberättelse

Och allting bryts ner i 8192 olika delar. Där varje del representerar ett tillstånd.
Och jag sitter på tåg en liten stund och sen går jag ut i solljuset. Jag vet inte vart jag ska så jag börjar gå åt ett håll. Så småningom kommer jag in i en park. Här finns skuggande grönska, en tillfälle att vila sin uttjänta kropp. Jag blickar ut över sjön. Vattnet är grönt och lockande. På andra sidan reser sig bildskön bebyggelse. Jag är ledsen robot, som rostar i kontakt med vatten. Jag kan inte ta mig över. Verkligheten reflekteras i den spegelblanka ytan. Vita moln. Sanden på bottnen.
Under sex av sju dygn är jag i konstant vila. Då arbetar min maskin på låga varvtal, kvartskristallen i mitt inre snurrar saktare, Jesus lider på korset.
Detta liv bryter sakta ner min elektroniska struktur. Därför är jag idag, den sjunde dagen, på rekreation. De gav mig en karta, men den har jag förstört. Jag är omringad av slott och moderna människor. Jag spatserar planlöst över grusgångarna. Blomdoften är intensiv. Jag blir tilltalad på ett melodiskt språk som jag inte kan förstå. Det är någon som behagar framföra en modern tanke, något jag är inkapabel att ta till mig. Jag är av gammal årsmodell. Min hjärna är konstruerad av Casio. Mina informationsfilter har inte bytts ut på 8 år vilket sparar mig en hel del obehag. Jag färdas ljudlöst, korsar gator utan att se mig för, njuter av stadens höjdskillnader.
Så registrar jag min omgivning. Denna jord är så grön. Jag trancenderar verkligheten.
På andra sidan staden upptäcker jag och stannar framför en staty av Martin Luther. Detta startar en automatisk associativ process. På grund av ett välkänt programmeringsfel hos min modell råkar jag skriva över allt tillgängligt minne med olika fakta om Martin Luther som jag vid ett tidigare tillfälle sparat ned på min fasta lagringsmedia. Vädret växlar. Det blåser upp. Om regnet kommer är jag dödsdömd i mitt hjälplösa tillstånd. Jag halucinerar om att avskaffa latinet, översätta nya testamentet till tyska, finna en mådig gud och ligga med Katharina von Bora. Svarta moln drar in. Blixten slår ner. Tåget hem går om tjugo minuter. Tid för en uppenbarelse; tid för guds nåd. Jag exkomuniceras från verkligheten den 3 januari 1521.


stdout.log daterad 03.01.1521

Mina fingrar hittar hem på egen hand

Jag kan inte andas, ett moln av aska stiger från min mun och min svarta andedräkt blandas med den varma sommarnatten. Mina ögon lyser lystet röda, hela kroppen skakar, jag är äntligen fri.

Jag hör dina fotsteg från gatan nedanför, det kommer inte dröja länge innan vi ses igen. Dina vita fingrar sträcker sig mot mina ögonlock, med en omärklig rörelse förseglar du mig. Vad som finns, det finns bara här. Du är för evigt. Frihet.

Vågor av förbipasserande, vågor av förödelse, uppe i min kammare övar jag min handstil till perfektion. Det är mitt motgift. Jag ser mitt bleka ansikte le tillbaka i spegeln, kasta en smutsig reflektion, då pennan vilar ut mellan mina rader.

Det finns uppenbarligen ännu osäkerhet. Men låt mig mala dina dödliga ben till ett fint pulver, bereda en festmåltid av ditt unga kött och konsumera dig som om du vore en dagens på någon av lunchrestaurangerna i västra hamnen.

SYMBOLER
PAULNA<3
DET ABSTRAKTA
SUBWAY SECT
VILHELM HAMMERSHÖI
GAMLA VÄNNER
POSTPUNK
OMODERN TEKNOLOGI
MODERNA VÄRDERINGAR
SOMNA PÅ SOFFAN
CHANSA
RYMDEN
MÄNNISKANS PSYKE
FILMSTUDION
YUKIO MISHIMA