Bollkontroll

Efter att beskådat Uwe Bolls tre mest centrala verk under en lyckad gettogether med David, citronlikör, chips och brända popcorn kan jag bara konstatera denna regissörs fullständiga uselhet. På menyn stod alltså förutom ovan nämnda förfriskningar:

House of the Dead (Uwe Boll, 2003)
Uwe Boll excellerar här i uselhet och gör ungefär allt fel i en overklig rave-dejt-slasher med sinnessjukt omotiverade dataspelsinlagor. Hans anspelningar på
klassiska filmscener är skrattretande patetiska.

Alone in the Dark (Uwe Boll, 2005)
Uwe Boll har nu fått dubbelt så mycket pengar att slösa på Hollywoodskådisar med med labila lägstanivåer. Christian Slater och Tara Reid får båda chansen att göra bort sig i en avlägesen dataspelsfilmatisering som mer liknar en misslyckad remake av The Relic. Verkligt tråkig film med Bollpatenterat usel kvalitet på slutscenen.

BloodRayne (Uwe Boll, 2005)
Efter de två föregående filmerna kändes BloodRayne som en frisk fläkt. Jämför man med film skapad av någon annan än Boll är det naturligtvis bitter sörja. Osammanhängande vampyrfilm med rumänska horor (Boll ansåg enligt utsago att det var förmånligt med prostituerade eftersom de är billiga och lydiga) i kanske inte stora men iaf. för filmen bärande roller. BloodRayne höll dock vad den lovade med relativt högt underhållningsvärde och inte alls särskillt dåligt tekniskt genomförande. Manuset lämnade emmellertid mycket övrigt att önska.

Hur får man då göra såhär usel film frågar ni kanske er? Jag saxar vilt från Wikipediaartikeln om Uwe Boll.

Movies directed by Boll have not achieved the kind of box office returns one expects from a typical Hollywood film. The House of the Dead (budget: $12 million[1] ) broke $5.73 million on opening weekend, Alone in the Dark made over $5.1 million (budget: $20 million[2] ), and BloodRayne (budget: $25 million[3] ) topped $2.42 million.

In the DVD commentary of Alone in the Dark, Boll explains how he funds his films:

"Maybe you know it but it's not so easy to finance movies in total. And the reason I am able to do these kind of movies is I have a tax shelter fund in Germany, and if you invest in a movie in Germany you get basically fifty percent back from the Government."

Boll is able to acquire funding thanks to German tax laws that reward investments in film. The law allows investors in German-owned films to write off 100% of their investment as a tax deduction; it also allows them to invest borrowed money and write off any fees associated with the loan. The investor is then only required to pay taxes on the profits made by the movie; if the movie loses money, the investor gets a tax writeoff.

Not: Uwe Boll kan ha mer än en betydelse.