Internet återvände tillslut (kanske var det jag till internet eller internet till mig) och då föll det sig helt naturligt att skriva, kanske ställa nödvändiga frågor, kanske minnas eller kanske faktiskt ta sig tid att glömma för en liten stund, allt det overkliga som jag matat mig själv med under tiden jag väntade på att jag skulle bli tvungen att göra något verkligt:
Joan Miró
och:
Stendhal - Rött och svart
Följdaktligen har vi fest på fredag, och du är välkommen!
4 kommentarer:
nej seriöst alltså, du är fett välkommen!
oh really, is that so?
javisst, vi festar och sen går vi till kombot crush/popscene.
hade det inte varit för farmors begravning ahde jag lätt kommit.. kan ni inte göra det på lördag ist :)
Skicka en kommentar