Under snötäcke sovande själar
ur mörkret hörs fallande skall
i min hand en fiskman med gälar
om igen, om igen,
den som söker ska finna,
en forsande flod av metall.
Du korsar min väg
av vågor som hamrar och slår,
Blicken rör sig, utåt, i cirklar
Här är dagen, är nu,
ingen vila för mig, du förstår
Du ler som en stenbock i fjärran
Som skuttar förnöjt på sitt berg
de frukter jag plockar i kärran
herbivor, omnivor
glöder starkt i ett ljus
reflekteras av ishavens färg
Nu hopar sig moln över slätten
och dimman sänker sig snart
Vad som tidigare gick att förhandla
måste nu accepteras, och sedan
i odelbar handling bli klart
Du smälter in och förvandlas
kan lämna mig utan svar
Ingen varelse är i vår omnejd
jag andas, jag skådar, jag gissar det ej
om någon dröjde sig kvar
Finns is, finns vatten, finns öken
Finns sätt att skydda sig
och många lärdomar från djurriket
