fredag, mars 31, 2006
The Pain! The Pain!
Jean Cocteau i Orpheus Testamente eller Fråga mig inte varför
Eller fråga mig inte varför jag låter mig imponeras av självupptagna fabulerande fransoser. Hur många referenser till Orpheus Testamente kan DU hitta i David Lynchs Dune?
P.S. Jag och Max ska läsa den tvärvetenskapliga kursen "Artificiellt liv". Yay!
och jag fick ett snyggt OKEJ-nyckelband av Robert. Yay2!
onsdag, mars 29, 2006
Carl Th. Dreyer sätter tonen
De nåede færgen (1948)
Ombytta roller: Mitt liv som tidigare abstraherades i oändlighet för att rymmas i bloggen har istället decimerats till en så obetydlig enhet att man måste bända och dra i den för att det ska bli en ordentlig bloggpost av det hela. Hehe.
Måndag: Carl Theodor Dreyer & framför datorn. Rusar till Solrosen för att äta den godaste mat jag ätit på väldans länge, sweet! Sen vidare till Café Athen för att lyssna på Lost Summer Kitten som spelar finstämt och bra!
Tisdag: Killer of Sheep. Kan minnas att jag somnade många gånger, både på för-, eftermiddagen och kvällen. Lagade mat med Mary och somnade.
Onsdag: Any Easy Intimacy. Timmar framför datorn, relationsteori (databaser), affischering med Filmstudion. Kanske Onsdagsquiz eller Smocke?
söndag, mars 26, 2006
Malmöelias senkomna reflexioner
elias: de är ju helt skamlösa på popscene. först håkan hellström "ramlar". den följer de upp med en låt av broder daniel, sedan hefner och sedan "ramlar" igen(!) det är bara på popscene sånna tilltag verkligen går hem.
elias: men crush är alltid bra. jag gillar crush.
maria: jag gillar inte crush de är för skuttiga.
elias: skuttiga?
maria: ja, de dansar på ett sådär skuttigt sätt, det är jobbigt!
Den här bilden föreställer mig och lars på Popscene och är en smaklös stöld från Lisas eminenta blogg.
elias: men crush är alltid bra. jag gillar crush.
maria: jag gillar inte crush de är för skuttiga.
elias: skuttiga?
maria: ja, de dansar på ett sådär skuttigt sätt, det är jobbigt!
Den här bilden föreställer mig och lars på Popscene och är en smaklös stöld från Lisas eminenta blogg.
Skrattet fastnar i halsen, brats i fonden, vi går på malmö nation!
Jag ser en kille med bakåtslick och Che Guevara-jacka, uppenbart existerar ironi även här vilket gör mitt besök lite obehagligt, alla sjunger med till "Hotta brudar från Djursholm", någon kille är kung på dansgolvet för han har tyroleroutfit. Jag är på Malmös Nation. Vi dansar ironiskt, jag är orolig att jag kanske gör någon obekväm med min närvaro, att någon skall avläsa mina föraktfulla och fördomsfulla tankar, men det verkar inte så i de grunda blickar som möter mig. Säg, är underbett och ansträngt läspljud en genetisk fördel?
fredag, mars 24, 2006
Vad kan detta välljudande nonsens betyda? Dags att deklarera?
From fragile skies thy frozen fears
(Oh, undone is winter, clearly spring
confides in quintessential tears!)
defrost in to a wicked thing
of nothingness and nothing else
A shallow gaze, and in that dwells
the tender stroke of reckoning(!?)
Verse 7 from The Vast Redundancy of Light
by Elias Westerberg
(Oh, undone is winter, clearly spring
confides in quintessential tears!)
defrost in to a wicked thing
of nothingness and nothing else
A shallow gaze, and in that dwells
the tender stroke of reckoning(!?)
Verse 7 from The Vast Redundancy of Light
by Elias Westerberg
SQL betyder superkul
SQL-fråga för att plocka fram alla företag som börjar på bokstaven G.
Finskt ER-diagram som verkar modellera för nån slags projekt.
- Sailor Moon, vad håller du på med?
- Men Luna, de här kakorna är ju jättegoda!
lördag, mars 18, 2006
Världens bästa present!
Världens bästa present kom bara sådär! Tack Lars! Den har RED HOT CHILI PEPPERS* skrivet med snygg byerts på skärmen också. I'm so in love! nu är jag verkligen snyggast i hela världen. Eller ja, ni fattar: jag ser ut som töntig datakille/Macgyver.
Stilla din oro, morsan!
Tallyho, Tallyho, jag har skjutit en dront,
en dront har jag skjutit med luntlåsgevär,
då solen rann ned mot en blek horisont
och havet låg blankt mellan öar och skär.
Då bolmade rök i en luft, som stod ljum,
och rymden var som ett ekande rum,
där skottet skallade fjärran och när
Harriet Löwenhjelm <3
en dront har jag skjutit med luntlåsgevär,
då solen rann ned mot en blek horisont
och havet låg blankt mellan öar och skär.
Då bolmade rök i en luft, som stod ljum,
och rymden var som ett ekande rum,
där skottet skallade fjärran och när
Harriet Löwenhjelm <3
torsdag, mars 16, 2006
Haha, om jag var tjock skulle jag va jetesnygg!
Hur vet jag det?
Jo, därför att jag är väldigt svullen.
Jag ser ut som en välmående bebis.
I alla fall ena halvan av ansiktet.
Jo, därför att jag är väldigt svullen.
Jag ser ut som en välmående bebis.
I alla fall ena halvan av ansiktet.
The Design of Everyday Things (p.48 f)
"For many everyday tasks goals and intensions are not well specified:
they are opportunistic rather than planned. Opportunistic actions are
those in which the behaviour takes advantage of the circumstances.
Rather than engage in extensive planning and analysis, the person goes
about the day's activities and performs the intended actions if the
relevant opportunity arises. Thus, we may not go out of our way to go to
a shop, or to the library, or to ask a question of a friend. Rather, we
go through the day's activities, and if we find ourselves at the shop,
near the library, or encountering a friend, the we allow the opportunity
to trigger the relevant activity. Otherwise, the task remains undone. Only
in the case of crucial tasks do we make special efforts to ensure that
they get done. Opportunistic actions are less precise and certain than
specified goals and intensions, but they result in less mental effort,
less inconvenience, and perhaps more interest."
they are opportunistic rather than planned. Opportunistic actions are
those in which the behaviour takes advantage of the circumstances.
Rather than engage in extensive planning and analysis, the person goes
about the day's activities and performs the intended actions if the
relevant opportunity arises. Thus, we may not go out of our way to go to
a shop, or to the library, or to ask a question of a friend. Rather, we
go through the day's activities, and if we find ourselves at the shop,
near the library, or encountering a friend, the we allow the opportunity
to trigger the relevant activity. Otherwise, the task remains undone. Only
in the case of crucial tasks do we make special efforts to ensure that
they get done. Opportunistic actions are less precise and certain than
specified goals and intensions, but they result in less mental effort,
less inconvenience, and perhaps more interest."
Hemlig, Clandestino
Måndag
De sa att jag såg på dig som om jag just köpt alla aktierna i Michael Jacksons Neverland. Men så var det förståss inte.
Tisdag
Petrus fyller 14. Jag ger honom
mest för att kunna spela det själv.
Onsdag
Jag och Emma sliter med iPod-designen. Ändrar mig från 3mobil LG880
till Sony Ericsson w800i. Jag slår med ena handen och smeker med andra.
Gillar varken orättvisa eller rättvisa.
Torsdag
Jag får en tyst och vacker panikattack på britsen när de vrider ut mina tänder.
Ska aldrig klippa eller tvätta mitt hår. Ska alltid hålla handen för munnen när
jag talar, jag är hemlig!
Fredag
Jag tentar interaktionsdesign. Lycka mig till!
De sa att jag såg på dig som om jag just köpt alla aktierna i Michael Jacksons Neverland. Men så var det förståss inte.
Tisdag
Petrus fyller 14. Jag ger honom
mest för att kunna spela det själv.
Onsdag
Jag och Emma sliter med iPod-designen. Ändrar mig från 3mobil LG880
till Sony Ericsson w800i. Jag slår med ena handen och smeker med andra.
Gillar varken orättvisa eller rättvisa.
Torsdag
Jag får en tyst och vacker panikattack på britsen när de vrider ut mina tänder.
Ska aldrig klippa eller tvätta mitt hår. Ska alltid hålla handen för munnen när
jag talar, jag är hemlig!
Fredag
Jag tentar interaktionsdesign. Lycka mig till!
måndag, mars 13, 2006
En dag när jag var ute med min mamma och åkte skridskor
Idag var jag ute med min mamma och för att åka skridskor. Hela förmiddagen och dagen åkte vi omkring.
1. Först åkte vi till Häckebergasjön, där låg det mycket snö så sjön var inte skridskovänlig (en sensommardag hade jag cyklat dit med min dåvarande flickvän Elin).
2. Då tänkte vi att vi kunde åka till Krankesjön. Vi körde naturligtvis vilse på småvägarna, det låg snö överallt som det inte gjort på år och dag i skåne. Man hade t.o.m. fått frakta snö från Lund. När vi omsider nådde Krankesjön var den naturligvis igensnöad. Vi hade inte förväntat oss något annat, vi satt ner i solen och åt vår matsäck. Vi pratade om bloggar. Hon ville kanske starta en blogg för sjukhuskyrkan.
3. Vi hade ännu inte fått åka skridskor så vi fortsatte till Bjärred. I bilen frågade hon om jag var ledsen, och jag svarade att jag aldrig blir riktigt ledsen, hon sa att det var en välsignelse och jag höll med. Snart var vi framme i Bjärred. Solen och havsströmmar(?) hade smält isen och vi såg ut över öppet hav. Fast där borta vid långa bryggan såg det lite bättre ut. På en ganska avgränsad yta åkte jag. Jag snurrade varv efter varv, hoppade, flöt fram över isen, en riktig virituos! När jag var två år gammal tog Mamma med mig för att betrakta en träningsmatch i Ishockey, jag blev mycket uppjagad och intresserad, Pappa lånade ishockeyböcker till mig som jag njutningsfullt konsumerade, kökssilen var min hockeymask. Men skridskorna brydde jag mig inte om. När jag meditativt, ensam nu på havet (så när som på min långfärdsglidande mor) cirkulerade på den extremt avgränsade ytan, solen och det öppna havet framför mig, den brutna isen i strandkanten bakom, funderade jag på hur patetiskt det är att lyssna på poplåtar som om de var skrivna just till mig. Några låtar av Hefner och nån låt av Rough Bunnies har känts extra angelägna nu på senaste tiden. Jag måste VERKLIGEN läsa/se om High Fidelity snart (eller vandra på knäna till Trondheim) som botgöring för jag hatar när musik "talar till en"! Bättre dansa till Kalle J på Crush, det gjorde vi, jag och Lars i fredags. Solen smälter isen och mitt handlingsutrymme krymper, jag snurrar ensam på isen, lycklig så länge solen kittlar min hud. Varv efter varv, sen åker vi hem.
1. Först åkte vi till Häckebergasjön, där låg det mycket snö så sjön var inte skridskovänlig (en sensommardag hade jag cyklat dit med min dåvarande flickvän Elin).
2. Då tänkte vi att vi kunde åka till Krankesjön. Vi körde naturligtvis vilse på småvägarna, det låg snö överallt som det inte gjort på år och dag i skåne. Man hade t.o.m. fått frakta snö från Lund. När vi omsider nådde Krankesjön var den naturligvis igensnöad. Vi hade inte förväntat oss något annat, vi satt ner i solen och åt vår matsäck. Vi pratade om bloggar. Hon ville kanske starta en blogg för sjukhuskyrkan.
3. Vi hade ännu inte fått åka skridskor så vi fortsatte till Bjärred. I bilen frågade hon om jag var ledsen, och jag svarade att jag aldrig blir riktigt ledsen, hon sa att det var en välsignelse och jag höll med. Snart var vi framme i Bjärred. Solen och havsströmmar(?) hade smält isen och vi såg ut över öppet hav. Fast där borta vid långa bryggan såg det lite bättre ut. På en ganska avgränsad yta åkte jag. Jag snurrade varv efter varv, hoppade, flöt fram över isen, en riktig virituos! När jag var två år gammal tog Mamma med mig för att betrakta en träningsmatch i Ishockey, jag blev mycket uppjagad och intresserad, Pappa lånade ishockeyböcker till mig som jag njutningsfullt konsumerade, kökssilen var min hockeymask. Men skridskorna brydde jag mig inte om. När jag meditativt, ensam nu på havet (så när som på min långfärdsglidande mor) cirkulerade på den extremt avgränsade ytan, solen och det öppna havet framför mig, den brutna isen i strandkanten bakom, funderade jag på hur patetiskt det är att lyssna på poplåtar som om de var skrivna just till mig. Några låtar av Hefner och nån låt av Rough Bunnies har känts extra angelägna nu på senaste tiden. Jag måste VERKLIGEN läsa/se om High Fidelity snart (eller vandra på knäna till Trondheim) som botgöring för jag hatar när musik "talar till en"! Bättre dansa till Kalle J på Crush, det gjorde vi, jag och Lars i fredags. Solen smälter isen och mitt handlingsutrymme krymper, jag snurrar ensam på isen, lycklig så länge solen kittlar min hud. Varv efter varv, sen åker vi hem.
Terrorcell 12
I väntan på den nya Terrorcell12-sidan, länkar jag lite moderna TC12klassiker i mitt dåliga minnes fantasi.
Terrorcell 12 - Vem e dom?
Nyligen länkades:
Terrorcell 12 - Manaburn
Terrorcell 12 - Mitt Sound
torsdag, mars 09, 2006
All you always wanted to know about men - but were afraid to ask, and later found answers to in your inbox
johanna elisabeth ellionore. säger:
fast mitt roligaste spam meddelande all times var ungefär från "tony" med rubriken "Hey friend!" och innuti stod det "Hey friend! you know the problem we discussed last time, about the size of your male organ? I have now found out a perfectly safe why to enlarge your penis size. jut klick on the link below".
johanna elisabeth ellionore. säger:
allt jag kan om män har jag lärt mig ifrån mina spam-mail.
elias säger:
ja så är det ju verkligen, om man läser dem dvs., att man förstår sig på vårt innersta väsen.
onsdag, mars 08, 2006
Diplomacy
På bilden ovan kan Elias Westerbergs obändliga optimism observeras. Man kan nästan se hur tankarna snurrar i huvudet på honom, kanske har han hamnat i en knivig situation? Kanske försöker han förutsäga medspelarnas nästa drag? Är hopppet om hela Europa redan förlorat och gäller det istället nu att behålla de "Supply Centers" han redan har innan han blir totalt utplånad? Han har tagit sina allierade till Österrike-Ungern, den största oroshärden i Europa. Nu gäller det att definera gränserna. En av hans allierade tenderar att göra opåkallade utspel mot andra helt oskyldiga parter i den så sköra alliansen, vilket gör att det är med yttersta svårighet sakernas tillstånd håller ihop. Elias vet bättre än att försöka roffa åt sig så många "Supply Centers" som möjligt, strategin är att ta ett vartannat drag, att sakta bygga mot en bra slutposition. Han tänker och tänker, alltid med hans allierades intressen i första rummet, det är så han spelar. Missnöjet över spelsituationen breder ut sig. Albert har redan tröttnat och sitter och lyssnar på Minidisc i nått hörn (beskuren från bilden). Fler och fler sneglar avundsjukt mot hans plats i soffan, vore det inte skönt att få lämna det oförutsägbara spelbrädet en liten stund? VI VILL INTE SPELA DIPLOMACY: THE GAME OF INTERNATIONAL INTRIGUE! VI VILL SPELA CS ELLER NÅTT ANNAT DÄR DET INTE GÖR SÅ ONT ATT FÖRLORA! Elias mumlar något om klarblå himmel hela vägen ner genom det ottomanska riket. Att visiten nere i Österrike-ungern var olycklig men oundviklig, att de redan ska ha lämnat den bakom sig. Hans allierade verkar inte helt övertygade! "Ni vet själva vad som är bäst, ni kontrollerar era egna arméer, ni gör ju era egna val" de allierade skruvar oroligt på sig, minns tidigare spel som lovat allt men som slutat på botten av kaspiska havet. Alliansen har skakats i sina grundvalar, men nu är det iallafall slut(!) på de elaka, helt orättfärdiga och otaktiska utspelen.
fredag, mars 03, 2006
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)