Nu måste jag verkligen skärpa mig.
Jag vet inte ens vad jag ska skriva längre.
Allt för länge har ord och tankar ersatt
handling. Nästan allt tycks mig nu som
undanflykter. Kanske var jag förblindad
av tankens underbara klarhet,
av ordets poetiska, melodiösa klang?
Mitt oantastliga liv. TOMHET!

Kanske är det dags för ett avsiktligt
uppriktigt risktaganade.
Jag bävar naturligtvis vid tanken.
Allt förnuft manar till försiktighet.
Träd på osäker mark varsamt fram.
Iakttag: Ljusnivåer förvrider vår verklighetsuppfattning
under vinterhalvåret.
(är det så att jag behöver knuffas över kanten,
eller behöver jag bara åter inrättas i leden?)

Jag är klämd med ena armen i dörren
- jag har själv försatt mig i den positionen -
klämt mig fast så långsamt och försiktigt
som allra helst.
Alltså hade jag själv valt martyrdöden.
Det är fegt att inte vilja leva. Det är faktiskt ett svek.
Hade det för mig varit svårt att leva,
hade det naturligtvis varit en annan sak.
Jag accepterar, respekterar och i undantagsfall
känner medlidande med människor som inte
vågar utsätta sig för de avgörande riskerna
som leder till det nya livet. Men för mig finns
inga acceptabla ursäkter.

Det värsta var kanske att jag växte i mina egna ögon
när jag valde denna avskyvärda dvala.
Våra inre belöningsmekanismer är de svekfullaste
små varelser du kan tänka dig. Ingenting drar
en människa i fördärvet som tron på att man
handlar rättrådigt. Det är vansinne!

Jag vågar och jag tänker därför återuppstå.

---

Jag ber om ursäkt. Återuppståndelsen kommer inte ske
genom Mitt dåliga minnes fantasi. Publicerandet av dessa tankar
är därför i sig ett ganska fegt (om än poetiskt) tilltag.
Medan mitt eget liv vaknar upp ur den gyttjiga höstlera där
det legat och sovit kommer Mitt dåliga minnes fantasi
ligga i träda. Jag utesluter dock inte att jag för er skull
emellanåt kanske skriver något irrelevant som ni kan skratta
åt för att må bättre, eller nicka instämmande till.

Himlen öppnar sig, havet ryter

Pansarkryssaren Potemkin med Malmös
operaorkester. Öl på möllan, sanslöst disco
på smockelicious.

Likt en fladdermus var jag vacker, nykter och förälskad.

Sen blåste mörkret in

och likt darrande små löv i den analkande stormen satt vi hopkrupna framför våra datorskärmar och såg fotoner absorberas en efter en efter en tills allt bara var svart, elektriskt och iskallt

Robotar

Hej!

Vill du vara med i min studiecirkel om robotar/robotteknik/robotprogrammering?
Vi kommer att inleda cirkeln med ett litet studiebesök på tekniska museets robotutställning nån gång i mitten av november.

Sen kommer vi läsa lite böcker om robotteknik och även konstruera och programmera robotar.

Målet är att vi ska kunna köpa in och leka med en sån här sötnos:



Alltså, hade inte det varit trevligt?


-------
http://sv.wikipedia.org/wiki/Robot
http://en.wikipedia.org/wiki/Robot
http://www.tekniskamuseet.se/robotics/
http://mindstorms.lego.com/

Twenty - Zero - Six

ang. mitt eget vardagstyngda liv så går det mest ut på att konsumera film och litteratur, plugga systemvetenskap i moderata mängder och fundera på nästa bloggpost att skriva.

Sweet Art

Igår var jag på fest på södra esplanaden.

Så plötsligt där jag går upptäckter jag detta
meddelande på en liten skylt.



Även andra tycks ha uppmärksammat detta spektakulära namnbyte:
give me pearls

Dedikerad till en som verkligen förstår sig på en bra ordvits: Jake the Freakin' Snake

Hösten

Världens kanske underbaraste väder, jag smyger omkring i stan och klockan är ungefär två. Jag vantrivs i mina nya Cheap Mondays och tycker att jag har världens fulaste stil, typ: "Vilket hockeylag hejar du på? - Calgary Flameskeps och Mighty DucksT-shirt!". När jag var sexton eller sjutton och det var höst och jag hade tajt t-shirt och ultratajt läderjacka och vad jag upplevde var de coolaste skorna i världen och jag var rebell som inte rökte eller drack eller sabbade eller låg med tjejer eller var elak eller ens lyssnade på provocerande musik. Ja, mycket smutsigt vatten har flutit under broarna sedan dess - och på sätt och vis är jag mer oskuldsfull nu än någonsin eftersom jag advokerar ett modernt anti-mode, och en anti-livsstil, vad är annars anledningen till att jag blir så betagen, säg nästan rörd, av Basshunters oskyldiga sittande i venten och spelande DotA?
Så jag vandrar genom ett höstigt Lund och misslyckas och blir ledsen över att handla på Konsum och kommer inte på nått bra och går där i upplevda timmar - reella minuter, och lyssnar på Junkie XL's remix av Fischerspooners Emerge och Fischerspooners remix av Kylie Minogues Come Into My World och letar, och letar efter bakplåtspapper och glutenfritt mjöl.
Jag dansar ut ur affären, alla varorna prydligt nedpackade i två ultratunga påsar. Ska man kunna erbjuda ett val mellan gul och röd saft så kostar det på krafterna.
Ler åt alla längs med gatan. Jag är en gatpojke. Eller nej.. hehe. Jag är en spion från det förflutna, från tiden då jag lyssnade på mer diversifierad musik och inte riktigt visste vad jag tyckte var intressant och därför studerade extremt mycket webbprogramering, olika språk, och var så otroligt postmodern att det enda som var samma då som nu var att internet var världens bästa uppfinning. Minns ni hur jag var? Frammåt, oerfaren, mycket trevlig, tvärsäker! Jag provade på att dominera olika miljöer, men trots det befann jag mig ofta i bakgrunden. Jag handlade alla mina kläder secondhand vilket erbjöd en förtjusande och helt förbluffande garderob. Det var höst och jag lyssnade på The Smiths - Hatful of Hollow inspelad på minidisk och var påväg till nån klassfest där vi skulle dansa hela kvällen till Greasesoundtracket eller The Verve - Urban Hymns. Jag gick där och kände mig levande och sparkade i löven och spionerade in i framtiden på mig själv som hade världens fulaste stil, värdens bästa oktoberväder och gick gatan ner med två fullpackade kassar med kalasingredienser.

Elias Westerberg, 23 år

VI SITTER HÄR I VENTEN OCH SPELAR LITE DOTA

Basshunter - Vi sitter i Ventrilo och spelar DotA

Vi sitter här i venten och spelar lite DOTA
å pushar på å smeker,
med motståndet vi leker

Vi sitter här i venten och spelar lite DOTA
å springer runt å creepar,
och motståndet vi sleepar


---
Ventrilo = Skype för datorspelsnördar
DotA = Defenders of the Ancients. Warcraft 3-karta.
Pusha = Anfalla
Creepa = Döda datorkontrollerade monster
Sleepa = Kasta sömnbesvärjelse på?
---

Eftersatta intressen/ framtida bloggposter

Till er som tålmodigt återkommer till Mitt dåliga minnes fantasi dag efter dag, och allt som oftast till er besvikelse finner att den inte uppdaterats, först och främst: JAG ÄLSKAR ER!

Nummer två.
Framtiden på Mitt dåliga minnes fantasi kommer enligt en nyligen utarbetad plan
att handla om mina eftersatta intressen. Dessa listas lite slarvigt som:

- Teknologi
- Poesi
- Geografi

Således kommer framöver någonslags hyllningspost till min nya mp3spelare, samt en gammal (och inaktuell) kärleksförklaring till min miniräknare från gymnasiet: TI-83+ [bloggpost förhoppningsvis komplett med mjukvara att ladda ner (-va häftigt!)].

Jag planerar även att bjuda på lite nya och gamla poetiska alster av undertecknad och kanske också nått tips på värdefull läsning.

Geografidelen presenterar stolt en semi-objektiv och jävligt old-school framställning av det anonyma landet Belgien som för medelsvensson inte är mer än EU, serier och pedofiler. (Planerar att raida några gamla Geografi/SO-böcker från mellanstadiet [+Wikipedia] för ändamålet, inga fältstudier eller så alltså - nuttin' fancy.) Fokus kommer ligga på gamla hederliga fakta som: folkmängd & yta (jämfört med Sverige), Import/Export, stora städer, vatten, gränser, statsskick, språk, kultur etc. Jag kanske till och med ritar av kartan & flaggan, vem vet?

Spännande framtid således. Utöver dessa ämnen tar jag gärna emot önskemål på vad ni vill läsa om. Oavsett ämne - träffsäker!

Punkter

Hösttrötthet. Snuvighet. Långlördag. Stanna i sängen. Mobilspel. Små korta marscher mellan olika destinationer. Esplanaden. Systembolaget. Falafel. Stortorget. Cykellysen. Konsthallen. Opiumhålor. Sexualmagi. Dubbelprojektioner. Mitt hem. Filmstudion. Det sista skrattet. Robert. Brudtärnan. Väntan. Smålands nation. Mina vänner.

Mitt utseende

Mitt utseende är något som ligger er lika varmt om hjärtat som det är angeläget för mig. Nedan presenteras lite kommentarer (ibland tagna ur sitt sammanhang) från det senaste halvåret.

Ang. min image
"Min (kill)kompis här vill ha ditt nummer!" - Invandrarkids utanför saluhallen.
"Du ser ut som en 40-årig anstäld på Filosofiska institutionen" - Jakob
"Du ser ju ut som en slemmig raggare. När jag va ung hade jag en granne som var raggare, han hette Stenne, Sten-Erik, och såg ut precis som du" - Min ömma moder
"Du har raggarlooken - snyggt!" - Marias mor
"Du ser ut som en (homosexuell) hamnarbetare" - Lars
"Don't be gay!" - Påtänd polack.
"Jaha, du ser ju ut som du va fjorton igen." - Peter
"Du blir ju mer och mer lik din far" - En högstadielärare
"Du ser ju ut som en östtysk fabriksarbetare!? (imponerad)" - Korridorskamrat på Smålands nation"
"Du har ett otroligt tyskt utseende" - Otaliga vänner

Mer specifikt ang. mustaschen
"Snygg mustasch!" - Okänd sötnos på stan
"Verkligen snygg mustasch, grabben!" - Fnittriga brudar på basilika
"Snygg mustasch! (inte)" - Några brats
"Han ser ut som Günter, kolla hans Güntermustasch!" - Random kids på stan.
"Jag önskar jag kunde ha en så tät och fin mustash som du/ mustasch är väldigt inne/ fan vad avundsjuk jag blir" - Någon imponerad kille ungefär varje gång jag går ut.
"Shave that off, you understand?" - Påtänd polack
"Den där mustaschen måste gå hem hos både tjejer och killar" - skämtsam arbetare på vegancafé solrosen.


Jag själv? Ja, jag känner mig speciell och njuter naturligtvis i fulla drag!

Det välsignade hemlånet

Det finns flera källor (än internet) till kunskap.
F.n:

Stadsbiblioteket
Genet, Jean: Tjuvens dagbok
Gide, André: Pastoralsymfonien
Lautréamont: Maldoror
Tezuka, Osamu: Buddha vol 2-5.

Universitetsbiblioteket
Curtis, David: Experimental Cinema - A Fifty Year Evolution
Söderbergh Widding, Astrid: Konst som rörlig bild - från Diagonalsymfonin till Whiteout

SOL-biblioteket
Dixon, W. W. & Foster, G. A.: Experimental Cinema, The Film Reader
O'Pray, Michael: Avant-Garde Film - Forms, Themes and Passions

Asienbiblioteket
Haruki, Murakami: A Wild Sheep Chase

ECs kursbibliotek
Daft, Richard: Organisation Theory and Design

Ej inräknade är de otalig böcker jag lånat hemifrån föräldrarna, max, emma, emma, thomas m.fl. stort tack för ert tålamod.

Bollkontroll

Efter att beskådat Uwe Bolls tre mest centrala verk under en lyckad gettogether med David, citronlikör, chips och brända popcorn kan jag bara konstatera denna regissörs fullständiga uselhet. På menyn stod alltså förutom ovan nämnda förfriskningar:

House of the Dead (Uwe Boll, 2003)
Uwe Boll excellerar här i uselhet och gör ungefär allt fel i en overklig rave-dejt-slasher med sinnessjukt omotiverade dataspelsinlagor. Hans anspelningar på
klassiska filmscener är skrattretande patetiska.

Alone in the Dark (Uwe Boll, 2005)
Uwe Boll har nu fått dubbelt så mycket pengar att slösa på Hollywoodskådisar med med labila lägstanivåer. Christian Slater och Tara Reid får båda chansen att göra bort sig i en avlägesen dataspelsfilmatisering som mer liknar en misslyckad remake av The Relic. Verkligt tråkig film med Bollpatenterat usel kvalitet på slutscenen.

BloodRayne (Uwe Boll, 2005)
Efter de två föregående filmerna kändes BloodRayne som en frisk fläkt. Jämför man med film skapad av någon annan än Boll är det naturligtvis bitter sörja. Osammanhängande vampyrfilm med rumänska horor (Boll ansåg enligt utsago att det var förmånligt med prostituerade eftersom de är billiga och lydiga) i kanske inte stora men iaf. för filmen bärande roller. BloodRayne höll dock vad den lovade med relativt högt underhållningsvärde och inte alls särskillt dåligt tekniskt genomförande. Manuset lämnade emmellertid mycket övrigt att önska.

Hur får man då göra såhär usel film frågar ni kanske er? Jag saxar vilt från Wikipediaartikeln om Uwe Boll.

Movies directed by Boll have not achieved the kind of box office returns one expects from a typical Hollywood film. The House of the Dead (budget: $12 million[1] ) broke $5.73 million on opening weekend, Alone in the Dark made over $5.1 million (budget: $20 million[2] ), and BloodRayne (budget: $25 million[3] ) topped $2.42 million.

In the DVD commentary of Alone in the Dark, Boll explains how he funds his films:

"Maybe you know it but it's not so easy to finance movies in total. And the reason I am able to do these kind of movies is I have a tax shelter fund in Germany, and if you invest in a movie in Germany you get basically fifty percent back from the Government."

Boll is able to acquire funding thanks to German tax laws that reward investments in film. The law allows investors in German-owned films to write off 100% of their investment as a tax deduction; it also allows them to invest borrowed money and write off any fees associated with the loan. The investor is then only required to pay taxes on the profits made by the movie; if the movie loses money, the investor gets a tax writeoff.

Not: Uwe Boll kan ha mer än en betydelse.